”Ge mig den i 300 DPI” är något man ofta får höra. Vad betyder det egentligen? Det råder stor förvirring inom branschen, men här ska vi försöka reda ut det med en analogi till en burk färg.
Korta versionen: DPI anger hur tätt en bild ska skrivas ut – DPI spelar enbart roll när något ska tryckas! En bild i digitalt format påverkas inte på något sätt av DPI eller PPI – du kan ju inte välja hur glest eller tätt en skärm ska visa pixlar. DPI/PPI anger endast tätheten, och den är ju ett resultat av över hur många pixlar som ska skrivas ut över hur stor yta.
Längre version (Ge mig en burk med tätt målad färg!)
DPI betyder Dots Per Inch, alltså punkter per tum. Det innebär alltså hur tätt bildpunkterna skrivs ut. Man kan alltså inte säga att en digital bild ”är” 300 DPI eller 72 DPI, lika lite som du kan säga att en burk färg si eller så tätt utmålad. Den är ju inte utmålad än.
Tätheten avgörs ju helt av vid vilken storlek den ska skrivas ut, eller över hur stor yta färgen ska målas ut. En digital bild, eller färgen i en burk har ju inga fysiska proportioner, eller hur? Så precis som det är nonsens att säga ”ge mig lite tätt målad färg”. Du kan be om ett antal liter, eller så kan du be om en bild i ett visst antal pixlar. Alternativt 300 DPI vid en viss fysisk storlek. DPI är alltså en inställning i filen, inte något intrinsikalt värde.
Ett korrekt sätt att tänka på upplösning:
- I digitalt format spelar enbart pixlar roll. Inställningen för DPI och PPI är irrelevant, hur tätt bilden visas avgör skärmen som visar upp din bild.
- När du ska skriva ut så spelar två saker roll: vilken storlek bilden ska skrivas ut i (t ex 10×10 cm, dvs 4×4 tum) och också antalet pixlar bilden består av. För att den ska kunna bli 300 DPI så
En liter färg. Hur mycket räcker den till?
Ett vanligt exempel – en bild från digitalkamera.
Vi har tagit en bild med en vanlig digitalkamera som är på 12 Megapixlar. Det innebär alltså att fotografiet består av 12 miljoner pixlar, eller punkter. Troligen 4000 på bredden och 3000 på höjden. 4000 x 3000 = 12 miljoner. Varken mer eller mindre. Hur stor yta kan dessa spridas över, vid tätheten 300 DPI? Det blir en rent matematisk fråga.
I InDesign kan man med hjälp av Preflight-panelen (och Informations-fönstret) få reda på effektiv PPI på en bild. Markera en bild och gå till menyn Fönster -> Information, så
InDesigns info-fönster. Effective ppi: bildens antal pixlar delat på den fysiska ytan den skall skrivas ut på.
Detta är såklart en stor begränsning, och därför skall man använda vektorgrafik när det går. Vektorgrafik är upplösningsoberoende och oändligt skalbart.
Det är en myt att du alltid behöver 300 DPI för att skriva ut
Inte sällan önskar tryckerier osv 300 DPI, men ibland är det något de säger av slentrian. Tidigare behövde många tryckerier av trycktekniska skäl ha en bild som var 300DPI vid utskriftsstorleken, men så är det inte längre. Vid tryck av t ex fotoväggar blir ju tätheten väldigt låg eftersom det är ett så stort format – ofta runt 40-50 DPI!
Filstorlek är något helt annat – lite som att mäta färgburkar i kilo utan att veta något annat
Filstorleken i kilobyte eller megabyte på en bild är ett helt eget värde, som endast indirekt kan reflektera kvalitén eller upplösningen i en bild. Givetvis är en mer högupplöst bild också en större fil, men det är ett totalt opålitligt sätt att relatera till kvalitén. Lite som att be om en ”3 kilo färg”. Hur mycket väger själva burken, och vad säger det egentligen om innehållet om du inte ens vet vilken typ av färg det är?
Läs en utmärkt artikel på 99designs
Bästa och tydligaste artikeln jag någonsin läst på ämnet. Det finns som sagt fantastiskt mycket förvirring kring detta men these guys got it right.
 |
PPI vs. DPI: what’s the difference? What’s the difference between DPI and PPI? There is much confusion on the subject, but not to fear. Here’s what you need to know. |
| Source: 99designs.com/designer-blog/2013/02/26/ppi-vs-dpi-whats-the-difference/ | |